Havet är vårt. Havet är ditt.
Havet är sommar. Havet är mitt.
Havet är det som ingen ville tro på.
Det som ingen kunde känna.
Vårt är havet. Vårt är mitt.
Jag sitter på kanten av en brygga vid vattnet.
Tänker på allt vi hade tillsammans.
All tid som bara kastats bort.
Du trodde jag var allt. Att jag var allt.
Allt det som bara jag kunde vara.
Men havet var ditt. Havet var mitt.
Vattnat stänker på mitt liv.
Sedan dansade vi tills solen gick ned.
måndag 6 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar