15

Som ett träd som slutat växa
En himmel som färgats röd
Vinden som smeker ditt hår
Vattnet upp till knäna.
Min kärlek för dig.
Som ett brev som aldrig
kom fram så är jag
Min kärlek för stark att förstöra.
Jag älskar dig.

8

Du sa att Gud,
Gud måste ha varit poet.
Jag svalde dina ord med tankar.
Horisontlinjen var raklång
och den röda solen tog ett
kvällsdopp i vattnet. Havet.
Du sa att gud,
HAN skapade allt som är
vackert.
Dina ord lät så bra när du sa
dem, med de är som små stenar
som bara blir tunga i längden.
Jag sa att Gud
Skapade allt. Han skapade dig.
Han skapade människan.
Med det skapade han allt ont.

Gud måste ha varit poet.

1

De brukar säga att lämna,
Lämna mig aldrig i mörkret.
Att ta sig från ett till två
är en färd
En början.
Att en början kan
skrivas när som helst.
Jag tror dem.

12

Saften rinner ned
för benet i farten.
Cykeln rullar i
30km i timmen.
Ni såg den brinna.
Högljudda skratt.
Någonting dog den
dagen.
Någonting mer än
Värdighet.